Jag fattar inte varför kärlek skall vara så svårt för.. Och nej det äe ingenting som har hänt mellan mig och Adam .. Det är bara de att när jag inte är med honom saknar jag honom och det gör fruktansvärt ont att lämna honom? vad beror det på ? kan det faktiskt vara ett faktum att jag är kär på riktigt för engångs skull?

Han gör mig alltid till den lyckligaste flickan på jorden när vi möter upp varandra .. Bara att se han komma mot mig får det att pirra i min mage. Och nu sitter jag ensam på mitt rum utan honom och det svider inom mig , jag vet heller inte vad ja ska göra..  :/